söndag, oktober 17, 2010
jag vet att du finns här, jag vet det.
Du kommer alltid finnas i mitt liv farfar. Känns bara så konstigt att jag aldrig får träffa dig nå mer. Du var en sån bra människa, så osjälvisk, tänkte alltid på att alla andra skulle ha det bra och skratta. Även fast jag var gammal nog att veta att jultomten inte fanns på riktigt, så klädde du ut dig och var alltid så snäll mot oss, dina barn och barnbarn. Ställde alltid upp och hjälpte till när nånting skulle göras eller byggas. För bygga, det om någon kunde du. Kommer aldrig glömma när du gjorde min loftsäng, som jag så gärna ville ha. Byggde och bygggde, och det slutade med att du fick göra 4 stycken, en var till oss alla barnbarn. Och när vi sov över hos er så var höjdpunkten frukosten. Fick alltid ett extra lager honung på smörgåsen av dig, bara för att jag ville ha det så. Och alla dina skämt, herregud va du kunde skämta farfar. Trodde att någongång borde ju skämten ta slut, men inte dina. Du hade alltid nya att bjuda på. Du togs ifrån oss alldeles för tidigt. Den där jävla operationen skulle aldrig ha gjorts. Men du kommer alltid att finnas här hos oss, det vet jag. Du kommer vaka över oss och se till att vi mår bra. Du må ha gjort ditt här på jorden, men jag vet att du har ett syfte någon annanstans. Du är världens bästa, jag saknar dig så. Sov gott älskade farfar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så fint skrivet! Han kommer alltid finnas bland oss<3
SvaraRadera